Sidor

fredag, september 11

ETT INLÄGG

Mognad är: att gå till frisören och be denne klippa av fem centimeter och att känna sig nöjd efteråt eftersom håret ej längre ser så 1) stripigt 2) slitet 3) äckligt ut längre.
IT FEELS SOO GOOD WHEN I TOUCH IT

Försöker att inte känna mig överväldigad av work load och så vidare. Inte en lätt uppgift! Jag tycker hemskt mycket om Dr Haefner men ibland kan hon ha en tendens att go a little bit ham. Bara idag har  hon skickat mig inte mindre än SJU (7) email. Tänkte på det idag när jag cyklade hem från skolan att jag måste måste måste påminna mig själv om att skolan faktiskt inte betyder något egentligen. FRAMFÖRALLT inte eftersom jag jobbar mot ett Artist Certificate. Jag gör ju det här bara för att jag ska bli bättre, få tid att utvecklas och hjälpa mig själv i mitt framtida yrkesliv. Dr Haefner har ibland en tendens att locka fram en galen, betygshetsande 15-åring i mig och det är inte så bra. Vad spelar det för roll om jag får A eller B eller C på mitt part test till harpensemblen nästa vecka? Endast min stolthet, och den är inte något att hålla fast vid ändå. Och det är väl inte hela världen att jag nog inte kommer spela Debussy-danserna på det mest perfekta sättet någonsin vid mitt terminsuppspel. Helt seriöst, det spelar ju ingen roll alls? Jag har ju andra saker som jag måste spela under tiden också. Saker som betyder något! Konserter! Jobb! Osv. 

Stressade över att jag var tvungen att memorera (ok fråga, är detta ett ord? vad säger man? (memorize)) hela Monolog12 på en vecka. Gjorde det, och spelade sedan nästan enbart första ackordet typ 20 gånger på min lektion för att jobba på sound. Värt att jag hetsade så mycket!.. Känner väl ungefär att jag inte kan spela harpa (eller sjunga för den delen) eftersom mina harpläxor är att spela ett finger i taget och sångläxor att säga MY MOTHER MAKES MORE MONEY THAN MOST MEN och andra helt rimliga fraser. Jaaa jaaa, jag har väl kanske andra läxor också. Men ändå! Det är lätt att känna sig hopplös. Men det ska jag inte! Jag övar för att bli bättre. Det är inte så viktigt, men det kommer hjälpa mig att bli bättre. 

Helt seriöst dock, hur är det tänkt att jag ska hinna? Jag övar harpa i alla fall tre timmar om dagen numera eftersom jag även ska hinna öva sång och jobba på material till min recital. Under tre timmar ska jag hinna öva på Monolog12 som är mitt solostycke som jag måste spela upp snart, spela en etyd i veckan, gå igenom flera sidor av en jazzvoicingsbok, öva på Debussydanserna, spela ett finger i taget och andra liknande repetitiva övningar, öva på harpensemblestämmorna som är fett omfattande OCH egentligen öva på det som jag ska spela på min Recital även om det inte hinns med i nuläget. Hur är det tänkt att man ska hinna? Jag har inte ens andra lektioner mer än sång. OCH måste skriva ett nytt harpensemblearr före den 28e September? Och sa jag att jag måste skriva och/eller arrangera hela min recital också? What the fuck?

Nåväl. Inte bli överväldigad hette det ju. Men lite hysteriskt är det ändå. I Sverige skulle man ju kanske tycka att det är lite onödigt att lägga så hög arbetsbelastning? Men icke. Man måste uppnå målen för kurserna alltså gör man alltid allt som kursplanen säger.

Hade tänkt yoga ikväll men orkade seriöst inte. Kanske ska försöka skriva lite fler noter istället.
Wow haha det här blev mycket mer självömkande än vad jag hade tänkt mig!!
Allt ska bli bra. :-)
Kommer hem till Sverige om mindre än två veckor! (måste öva på det också.......). Blir kul.
Känns som att jag har hittat mer balans i hela Sverige-USA situationen, liksom för min egen del rent "var hör jag hemma" osv emotionellt. Det är ju liksom båda.
Försöker få Aaron att lära sig Svenska men med blandade resultat. En vacker dag..

TVÅ BILDER

Aaron och Ella.


Vi tog i alla fall kaffe på Big Mikes idag mitt på dagen


Hej då och puss



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar