Sidor

måndag, oktober 6

Att ta seden dit man kommer

I torsdags hade vi readings av stråkarren på Instrumentations class och det var det bästa på länge. Jag älskar faktumet att det känns som att jag vet vad jag håller på med när jag gör den typen av saker. Faktiskt mer än i jazzarrangeringen när jag ibland bara känner motvilja för ledorden "just write something that SWINGS!!" som man jobbar efter här. Jag vill inte skriva något som swings. Jag vill skriva något som jag hör i mitt huvud.
Anyhows. Jag blev lycklig och nyförälskad i musiken. Det är den bästa känslan när man kommer på igen varför man skriver/väljer toner över huvud taget. Plus att jag fick en massa positiv feedback vilket var kul, bekräftelse osv. Ahhhh. Jag var på moln hela dagen.
Har sagt det förr men jag säger det igen – åh vad jag älskar att få vara en del av harpstudio-familjen. Harpvänner!! <3<3<3 Dels är det mysigt att vi har våra rum för oss själva, med allas harpskor, kaffebryggare, diverse diverse, men också själva grejen att ha vänner som går igenom samma harpstruggles som en själv haha. Anyhows. Sonja, Becky, Megan och Marisa redecorated harprummen härom dagen och köpte nya jättesöta folders till oss alla att ha som typ brevlåda/message board i Onyx rum. Så himla gulligt. Och för övrigt bidrar det även till harpkärleken att Dr Haefner ungefär är världens mest sympatiska och samtidigt kompetenta lärare. 



Igår var världens bästa lazy lördag. Vi behövde äntligen inte ställa klocka, utan gjorde bara ingenting, förutom att äta episk egg&bacon&waffle breakfast och ligga i soffan och gosa/kolla på Game of Thrones/lyssna på blåskvintetten som jag ska skriva uppsats om, fram till kl 3 på eftermiddagen. Nu när det äntligen slutat vara kvävande hett ute är vädret helt perfekt, precis som svensk sommar, så äntligen kan man vara ute igen och jag har längtat så mycket efter det. Vi åkte till en liten park med en damm och tittade på sköldpaddorna. 

Catie frågade om det var okej att hon "had some friends over tonight" och det hela utmynnade i ett totalt frat-party hahaha. Jag var bara med en kort stund innan jag kände att det kanske inte RIKTIGT var min typ av klientel och gick och la mig med öronproppar och mirakulöst somnade. Dock var det alltså totalt som i en collegefilm, med people doing keg stands och big speakers, red cups och NÅN JÄVEL SOM föga förvånande DRACK MITT VIN and so on, men det var ändå ganska underhållande. :) 


Idag är det söndag och jag och Aaron åt frukost på en hysteriskt gullig creperia, som även hade väldigt bra kaffe, som låg i en vit villa med superpittoreska spröjs. Det är en grej som jag ändå verkligen gillar här – det finns liksom en "gå ut och äta"-kultur på ett helt annat sätt än hemma. Allt sånt är så sjukt mycket billigare än i Sverige så man blir inte ruinerad och alltså gör man det! Så mysigt. Härom dagen åt vi på ett asnajs barbecueställe också med några andra polare. So much good pulled pork <3<3. So much good food in general faktiskt. Men, jag trodde typ att jag skulle fortsätta laga mat osv på samma sätt som hemma, men så är icke fallet. Jag äter typ hemlagad mat tre gånger i veckan, förutom frukost. Det är en helt annan kultur här på att köpa helfabrikat också, så alltså börjar man till sist göra det typ. Det är det som finns som är "good" så att säga, annars kan det vara rätt svårt att hitta saker som man lagar from scratch. Ingen lagar någonsin mat från scratch om de inte har ett extremt utvecklat matintresse. Det mesta är typ "här är pasta/ris med smaksättning som blir till en sås and you just add two cups of water and chicken!" och det är considered fullvärdig cooking. Weird. Men man vänjer sig oroväckande snabbt.

Så fint väder även idag, så jag satt poolside i 1,5 timme och gjorde anteckningar i mitt partitur till uppsatsen, och fick sjuka bikinilinjer trots att jag smorde in mig med 50. Man tror att oktobersolen ska vara svag – det är den inte.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar