Sidor

måndag, oktober 27

Vad hände med Oktober?

Å ena sidan är det enda jag vill att skaffa amerikanska barn som jag kan köra runt i minivanen, bo i ett superamerikanskt hus, göra amerikanska saker och stanna här för alltid, så som jag så väldigt länge innerst inne velat/misstänkt.
Å andra sidan slås jag ibland av hur knäppt det här landet är, hur överväldigande och nedtyngande det kan kännas när en hel supernation som denna ligger så långt efter i miljö- och jämställdhetstänk.

Såhär såg vi ut the other day när vi observerade en klassisk "plakatdemonstrationern"-"en-person-förklarar-varför-Jesus-hatar-bögar-och-ateister-i-megafon"-happening. Gah, vissa extremkristna här alltså.. man blir trött. Många människor med extrema åsikter in general – man blir trött. Amerikaner! Men samtidigt underhållande på något sätt..


Såhär såg jag ut när jag satt i biblioteket och skrev på min brassensemble-uppsats härom dagen.


I fredags gjorde jag mitt Vocal Forum och det var hemskt kul och gick bra! Jag spelade 800 steg på mig+harpa+pianotrio, Regnet själv, Turned into a bird med Skyler på sång/gitarr-duo och slutligen Björns arr på It was a very good year med trion, med ett tillagt harp-sång-intro. Hade hemskt bra folk att spela med!! Framförallt har jag hittat trummisen i mitt liv. Och att spela med Skyler är också extraordinärt. Där snackar vi tänka utanför den harmoniska boxen!

Jazz Singers hade också sin första konsert i onsdags vilket var roligt. Jag gillar att sjunga sånggrupp, men egentligen inte. Mitt problem ligger i att behöva göra exakt samma sak om och om igen.


Ja, ännu en helg är till ända. Åh, jag tycker att det är så fint ändå här, tillvaron. Det är så mysigt att äta middag i Cali house med Aarons roomies, och spela drunken board games eller titta på Game of thrones. Och det är så mysigt att man ofta hänger med folk till sent på natten och sen ses man alla och äter frukost ute på något ställe dagen efter. Jag gillar att köra mellan mitt och Aarons hus. Gillar att promenera till Fry Street för att äta middag, eller lunch, eller för att köpa kaffe på Big Mikes och sätta oss på en av de gungande bänkarna under träden på campus.

Fortfarande varmt ute. Nedan: your typical Oct 26th outfit.


Och slutligen: jag köpte en fin dekal till Vince the van. Alla har massa dekaler överallt här, på sina bilar och datorer och grejer. 
Over and out för just nu.


fredag, oktober 17

October 16th

1. Hiss-selfie med harpa
2. Upprätthåller stilen som europeisk fashionista
3. Aaron, min Aaron till lunch idag




I natt drömde jag för första gången, vad jag kan komma ihåg, på engelska. Och den här veckan generellt har jag insett att jag börjat tänka på engelska, ofta. 
I måndags gjorde vi music for 18 musicians – gick bra, fullsatt, KUL men uttröttande! Det här är en häftig skola att vistas på, så himla mycket människor.
Jag fick 100% på mitt stråkarr av Ravels Sonatine för piano, vilket typ är en ganska big deal för det får man nästan aldrig. Fuck yeah. I know dat shit, och det gjorde mig glad.

Livet här är intensivt men på många sätt mindre stressfullt än hemma. Allt är liksom centrerat kring skolan på ett annat sätt. Inte lika många olika saker att hålla ordning på, inget riktigt liv utanför (och det gäller inte bara mig, även om det såklart blir mer uppenbart när man är i ett nytt land). Hårt arbete men en tydlig och simpel tillvaro. Kommer ha dödsmycket att öva på nu för ett tag – nästa vecka sjunger vi första konserten med jazz singers på onsdag, på fredag är det min tur att göra ett set på vocal forum, tisdagen efter det spelar vi första konserten med harpensemblen och dagen efter måste jag spela upp den slutgiltiga versionen på mitt klassiska stycke (utantill) på harp masterclass. Plus att jag har en woodwind transcription till om en vecka och en brassensemble-uppsats som ska in på tisdag (men den här gången tänker jag fan inte lägga lika många timmar på det som för woodwind-uppsatsen. Så jävla korkat för mycket tid jag la på den när det räknas 2% i betyget). 
Tillvaron just nu är dock lycklig eftersom vi inte har någon jazzarrangeringsläxa till på måndag. Alltså guys vad händer – jag slammar på den klassiska instrumentationen, och har aldrig så mycket ångest som när jag tvingas följa Rich DeRosa's regler på mina läxor i jazzarrangering.

Procrastinating, det är ett bra ord som jag har lärt mig sen jag kom hit och som betyder att skjuta upp saker, ofta genom att göra något annat. Lite som det här blogginlägget. Jag ska då alltså egentligen skriva min uppsats nu, men istället skriver jag blogg. Aaron är och spelar på ett ställe uppe vid The Square. Vad duktig jag är som inte går dit och lyssnar utan istället prioriterar att skriva den jävla uppsatsen så att jag inte behöver tänka på det i helgen. Synd bara att jag inte skriver något.

Mög mög mög. Jag mår himla bra i alla fall. Vädret är lite svalare så nu kan man wear actual clothes.
I söndags firade jag att jag överlevt två månader i staterna. Tiden går fort, men samtidigt känns det som att jag borde ha varit här så mycket längre sett till allt som hänt och allt som jag upplevt.

lördag, oktober 11

Groovin' too hard, man

Life!

* Det är fredag och jag skulle så gärna vilja göra klart min arrangeringsläxa i "write counterline to Caravan" innan helgen men än så länge har jag bara skrivit av melodin i Sibelius och jag måste åka till Brookshire's och handla mat innan det blir kväll och jag och Eloise ska ha girls' night out.

* Det är fortfarande 30 grader ute men till helgen ska det tydligen bli lite svalare.

* Har haft några riktigt långa dagar den här veckan med uppsats, prov, öva till lektioner etc, och dessutom har Jerry Bergonzi, Vic Juris och Adam Nussbaum varit här och coachat våra forum-grupper osv (och de sa massa snälla saker till mig vilket var väldigt kul, och jag har en underbar bild av Adam Nussbaum plays the harp).

* Mitt harpensemble-arrangemang is coming together really nicely now, och Dr Haefner föreslog the other day att jag borde försöka få det publicerat, och tipsade även om två förlag som borde vara intresserade.

* Aaron är den bästa på alla sätt. <3




måndag, oktober 6

Att ta seden dit man kommer

I torsdags hade vi readings av stråkarren på Instrumentations class och det var det bästa på länge. Jag älskar faktumet att det känns som att jag vet vad jag håller på med när jag gör den typen av saker. Faktiskt mer än i jazzarrangeringen när jag ibland bara känner motvilja för ledorden "just write something that SWINGS!!" som man jobbar efter här. Jag vill inte skriva något som swings. Jag vill skriva något som jag hör i mitt huvud.
Anyhows. Jag blev lycklig och nyförälskad i musiken. Det är den bästa känslan när man kommer på igen varför man skriver/väljer toner över huvud taget. Plus att jag fick en massa positiv feedback vilket var kul, bekräftelse osv. Ahhhh. Jag var på moln hela dagen.
Har sagt det förr men jag säger det igen – åh vad jag älskar att få vara en del av harpstudio-familjen. Harpvänner!! <3<3<3 Dels är det mysigt att vi har våra rum för oss själva, med allas harpskor, kaffebryggare, diverse diverse, men också själva grejen att ha vänner som går igenom samma harpstruggles som en själv haha. Anyhows. Sonja, Becky, Megan och Marisa redecorated harprummen härom dagen och köpte nya jättesöta folders till oss alla att ha som typ brevlåda/message board i Onyx rum. Så himla gulligt. Och för övrigt bidrar det även till harpkärleken att Dr Haefner ungefär är världens mest sympatiska och samtidigt kompetenta lärare. 



Igår var världens bästa lazy lördag. Vi behövde äntligen inte ställa klocka, utan gjorde bara ingenting, förutom att äta episk egg&bacon&waffle breakfast och ligga i soffan och gosa/kolla på Game of Thrones/lyssna på blåskvintetten som jag ska skriva uppsats om, fram till kl 3 på eftermiddagen. Nu när det äntligen slutat vara kvävande hett ute är vädret helt perfekt, precis som svensk sommar, så äntligen kan man vara ute igen och jag har längtat så mycket efter det. Vi åkte till en liten park med en damm och tittade på sköldpaddorna. 

Catie frågade om det var okej att hon "had some friends over tonight" och det hela utmynnade i ett totalt frat-party hahaha. Jag var bara med en kort stund innan jag kände att det kanske inte RIKTIGT var min typ av klientel och gick och la mig med öronproppar och mirakulöst somnade. Dock var det alltså totalt som i en collegefilm, med people doing keg stands och big speakers, red cups och NÅN JÄVEL SOM föga förvånande DRACK MITT VIN and so on, men det var ändå ganska underhållande. :) 


Idag är det söndag och jag och Aaron åt frukost på en hysteriskt gullig creperia, som även hade väldigt bra kaffe, som låg i en vit villa med superpittoreska spröjs. Det är en grej som jag ändå verkligen gillar här – det finns liksom en "gå ut och äta"-kultur på ett helt annat sätt än hemma. Allt sånt är så sjukt mycket billigare än i Sverige så man blir inte ruinerad och alltså gör man det! Så mysigt. Härom dagen åt vi på ett asnajs barbecueställe också med några andra polare. So much good pulled pork <3<3. So much good food in general faktiskt. Men, jag trodde typ att jag skulle fortsätta laga mat osv på samma sätt som hemma, men så är icke fallet. Jag äter typ hemlagad mat tre gånger i veckan, förutom frukost. Det är en helt annan kultur här på att köpa helfabrikat också, så alltså börjar man till sist göra det typ. Det är det som finns som är "good" så att säga, annars kan det vara rätt svårt att hitta saker som man lagar from scratch. Ingen lagar någonsin mat från scratch om de inte har ett extremt utvecklat matintresse. Det mesta är typ "här är pasta/ris med smaksättning som blir till en sås and you just add two cups of water and chicken!" och det är considered fullvärdig cooking. Weird. Men man vänjer sig oroväckande snabbt.

Så fint väder även idag, så jag satt poolside i 1,5 timme och gjorde anteckningar i mitt partitur till uppsatsen, och fick sjuka bikinilinjer trots att jag smorde in mig med 50. Man tror att oktobersolen ska vara svag – det är den inte.


onsdag, oktober 1

No 1078

Det här är mitt 1078:e inlägg på den här bloggen. Är inte det en lite absurd siffra? Snart tre och ett halvt år på den här domänen.

Den där sköna känslan när man får ett mail från läraren som lyder "som vi nämnde på lektionen i torsdags är deadline för uppsats nummer 2 framflyttad till nästa tisdag istället för imorgon 30/9", när man inte ens visste att det FANNS en deadline för uppsats 2 och ännu mindre att man kanske borde börjat skriva den. Fick tillbaka min första uppsats och fick B+ vilket jag var fett nöjd med. Fick A på "language, tone, grammar" och C på "dra en slutsats" hahahah. Tydligt var ångesten legat någonstans. Men nu känner jag mig ändå lite mer chill med hela "skriva uppsats på engelska i Amerika"-grejen så förhoppningsvis kan jag fokusera lite mer på innehållet på nästa, lol. Ahhh gotta love school.

Nu har jag ju kommit in i det lite mer, men det här är som sagt verkligen skola på ett helt annat sätt än hemma. No bullshit liksom, gör läxan. Och visst får man mer saker gjort när man har extremt realistiska deadlines såsom "spela upp det här utantill på masterclass nästa vecka" eller "visa upp inför hela klassen veckans arrangeringsläxa i Gerry Mulligan-kontrapunkt". I alla fall mer saker gjort som man liksom kan "ta på".

Söndags morse var den första sovmorgonen på år och dar.
Vi gjorde waffles med chocolate chips, och äggröra, till frukost.



Resten av dagen var human tasks såsom tvätt, springa på löpbandet plus skriva typ hela mitt harpensemble-arr och läxan i jazzarrangering. Jag hatade alla toner när jag var klar.
MEN, när vi repade arret på harp sectional sedan dagen efter dvs igår funkade allting och det låter pling plong som sig bör men FINT sådant och då kände jag, som alltid, att ååååhhh det är kuuuul att skriva toooneeeeer. Kommer säkert glömma det snart igen, men det är alltid bra att man någon gång påminns om det…

Idaaaaaag haaaar jag skrivit hela mitt transcription project till instrumenteringen, dvs skrivit om Ravels Sonatine för piano för stråkkvartett. Det gick bra och var ändå ganska roligt. Ibland kände jag att JAG ÄR ETT FREAKIN GENI, och ibland inte. Det tog 6 timmar, och kvar att göra imorgon är dynamik, bågar och stämmor. GOTTA LOVE SCHOOL. På torsdag, vilket är dagen för deadline, får vi det i alla fall spelat så det är ju kul. Resurser!

Fy vilket tråkigt inlägg, haha! Processar mina läxor.