Sidor

torsdag, april 10

De olika aspekterna


Det där med att jag ibland uttrycker någon sorts avund efter en tillvaro med med musikalisk tydlighet, t.ex. att bara spela fiolen. Bara så att ni vet så tycker jag verkligen inte så när det väl kommer till kritan. 
Det mest fantastiska är ju det att man kan och får göra så himla olika saker, musikaliskt. 

Eller, det slog mig liksom precis. I måndags spelade jag jazzy jazz i skolan baserad på improvisation, i tisdags satt jag och klippte en inspelning med, ja vad ska man kalla det, singsong med harpa med ett ganska intrikat stråkarr i en hybrid mellan pop o konstmusik? Idag övar jag i flera timmar för att försöka spela min hundra procent klassiska harpläxa på ett någotsånär musikaliskt sätt imorgon bitti på min lektion, och på lördag har vi konsert med Lusciniakvartetten dvs mina sångkompisar, även om jag aldrig någonsin skulle erkänna att jag på något sätt sysslar med vokalmusik, hos Södertälje kammarmusikförening. Vi ska sjunga ett av mina stycken där också, förutom körhits och annat på kvartett. Härom veckan sjöngs det soulhits på puben i skolan och i höst ska jag åka till Texas och skriva storbandsarr. Och parallellt med det här skriver jag nu på andra satsen på stycket för sång o fagott inför Johans examenskonsert 16 maj. 

Jag övar till min lektion imorgon och har verkligen tänkt på vilken tur det är att jag  ändå har så mycket olika saker som jag får möjlighet att göra. Jag tror inte att mitt psyke skulle palla att bara göra en sak så fokuserat, så länge.
Så, vad är kontentan av det här? Jag vet inte. Någon sorts känsla av "ja, det är ändå tur att saker är som de är" kanske.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar