Sidor

söndag, mars 30

En ledig helg

Igår var en fantastiskt ledig lördag med sol, yoga, hemkomst av harpi, frapino + promenad och ärende med Astrid, middag med Josef och slutligen födelsedagsfest hos Anna och Astrid. 

Så bra.

  Jag pimplade GT och kokosdrinkar och kan åter konstatera hur trevliga vänner vi har. Och Hurra för Anna, 22 år! 

Grymt att jag glömde min och Astrids present hemma. Köpte en nutella som dröjsmålskompensation.






Jag tappade uppfattningen om hur många såna där glada drinkar jag faktiskt drack igår, så idag har varit en stillsam dag men en fin sådan. 

Jag har lyckats åstadkomma ungefär ingenting, och har inte känt ångest för det! Det är stort. Personlighetsutvecklingen, osv.
Men jag städade och målade tånaglarna, så det var alltid något!

Fascinerades över ljuset när jag gick hem från mataffären. 
Idag är dagen då man officiellt kan konstatera att vi har överlevt ännu en vinter. Hurra för oss alla!




Och vad jag ska göra i april?

Komponera.
Molto.

Men det ska bli kul och jag ser fram emot denna period. Nu när våren börjar uppdaga sig närmar man sig plötsligt de eventuella deadlinesen med stormsteg.

Och en deadline är ju ofta precis den sparken i baken som man behöver.

Här ska väljas toner!

fredag, mars 28

Ur ett intensivt levande

Vet inte var jag ska börja.
Försöker säga lite i bilder istället.


I måndags hade jag extrem vårfeeling så då åkte färgerna, trenchcoaten och stövletterna på.


I tisdags var de här fina personerna hos mig för spontant ätande av våfflor.


Och i tisdags.. jag vet inte hur jag ska förklara. När jag gick till skolan för att skriva ut stämmorna kände jag mig på riktigt kär. I musiken, i livet, i tonerna. Åh det var underbart att inse, så som man gör när det väl kommer till kritan, precis varför man lägger all tid, kraft och eventuell ångest på att försöka sig på att komponera. Och jag var fruktansvärt glad efter inspelningen. Det var en boost för själen.


I onsdags hade jag ett riktigt vänte-gig när jag pop-in:ade och spelade Regnet på utdelningen av Jan Wallander-priset. Kulturministern Blubby, Prinsessan Christina och Handelsbankens styrelse var ett utdrag ur den förhållandevis mastodontiga inbjudna publiken. Det var kul och gick bra, trots att min ful och finnig-period förstärktes av storbildsskärmen.. lol.. Men jag satte på mig prinsesskläderna i alla fall och försökte spela så fint jag kunde. Efteråt var jag sinnessjukt trött. Mycket jobbigare att bara spela en låt än att spela en hel konsert i två set.


Joel, som glädjande nog vann priset, spelade fint på sin nya kompis. Jag var faktiskt ganska stolt ändå, och blev lite nostalgiskt rörd. Tänkte på vad som blivit av oss nu, var vi hamnat i livet och var vi alla står. Allt det som man inte har en aning om när man börjar hänga och spela ihop när man är 15-16 år.

Och det i sin tur har fått mig att reflektera mer över tonåren som sådan. Att vi överlevde och att vi har blivit normala personer, trots alla de känslor som man har och har svårt att kontrollera eller förklara. Jag har tänkt på hur skönt det är att ha kommit förbi det. Helt otroligt skönt.
Och på det som Kenneth Gärdestad sa till oss vid stipendieutdelningen i juni: att priset bara ska vara något som gör livet lite mer uthärdligt när man är ung. Det är en fin tanke.
Ja, tänk att vi klarade det ändå.



På torsdagsmorgonen sken solen, trots att jag kände mig väldigt trött..


.. men det hindrade inte den verklighetsflyktbenägna själen från att entusiasmeras av torsdagspubens fläkt och flärd. Tänk att ju mer man har som man skulle behöva göra, desto mer flyktbenägen blir man.

Idag har jag varit uppe och igång sen klockan 7, och nu jobbar jag på konsert på skolan till 21. Önskar att jag kunde gå och titta på mamma med Magnus Lindgren på konserthuset. Är tröttare än tröttheten själv. Har överlevt den här dagens lektioner, och till och med haft en bra sånglektion, och har överlevt de här två veckorna.
Nu blir det helg. Jättehelg.

tisdag, mars 25

Bättre sent..

Wohooo nu är jag färdig med stråkarret.
Och med jättemånga timmar till godo, inspelningen är ju inte förrän imorgon eftermiddag!
Fascinerande hur något som har låtit så väldigt fult ändå kan sluta välljudande.
Hoppas att de är på alerten imorgon… jag har lite svårt att avgöra hur svårspelat det är.

Kände ungefär såhär när jag precis lyssnade igenom sib-arret:
Jag kan fan skriva arr.
Tack, slut på självdyrkan.

Klockan är halv 2, nu ska jag sova.
Imorgon är det våffeldagen!!! episkt taggad.

lördag, mars 22

Lördagkväll ikväll.

Mitt arr går dåligt så nu har jag raderat en massa helt värdelösa utkast på det här inlägget som inte handlar om något annat än hur jag pillar i evigheters evighet med 32:ondelar i två takter som går över på sex sekunder, aldrig blir nöjd och tillslut raderar hela skiten, och tvingas svälja stoltheten och skriva långa toner istället – för musikens eget bästa.
Ah, dumma flicka.

Ibland är det svårt att göra det som musiken kräver snarare än det som man själv skulle vilja skriva för sitt eget höga nöjes skull. Nya friska tag imorgon I s'pose.
Det låter i alla fall rätt fint om inspelningarna från igår, som tur är.

fredag, mars 21

Girls got soul och en inspelning

Extremt lång men bra torsdag igår. 
Meningslöst att dra dagen i detalj men själva poängen, eller kanske rent ut sagt refrängen, var den omtalade soulpuben på kvällen. En riktigt festlig tillställning måste jag säga att det blev. Grymma sångarkompisar, många fina medmusiker, god stämning, kul att "klä ut sig" osv. 
När jag fixade håret och sminkade mig insåg jag att jag gjorde precis så som jag alltid drömde om att få fixa mig när jag var kanske fem år gammal, dvs som en barbie. FINALLY, kände jag då. Inte ofta som jag kombinerar turkos ögonskugga och glittereyliner med knallrosa läppar. Oftast brukar det få räcka med antingen eller.

Planen var att sjunga låtarna, inte prata för mycket, dricka en öl och sedan gå hem klockan 22.
PGA DÅLIGT INFLYTANDE nämner inga namn blev det i slutändan att jag drack tre öl och hängde med till Londoner efter att puben på skolan stängde vid 23, med bland annat vårt gamla dream team från torsdagsefterfesten för två veckor sen. Lyckades dock glädjande nog motstå frestelsen att ha efterfest igen, trots att stämningen var jämn och hög. Somnade vid 1 kanske.

Nedan: blandade bilder av varierande karaktär.








Ah, ljuva tider att vakna av klockan vid 7 idag. Och härligt underbart när man inser varför planen för gårdagen var att dricka max en öl och gå hem i tid.
Trots ett ganska stort mått av trötthet och röstnoja lyckades jag och Josef mata in inte mindre än tio låtar under dagens inspelningssession, trots att vi tog det hur lugnt som helst. Det var verkligen kul, men nu har jag lite ont i fingrarna. 




Tröttman. Men najs att ha överlevt den här veckan ändå. I helgen ska jag skriva stråkarr.

onsdag, mars 19

Cooking.

Klockan 6:30 i morse stod jag på crosstrainern och sedan dess har det varit fullt ös denna onsdag. 

Jag och Josef hade konsert i Vilunda kyrka i Upplands Väsby och det var hiiimla trevligt, kul och bra såklart och som vanligt. Konserten kändes faktiskt ganska exceptionellt bra dessutom så det var kul. Det är roligt att det alltid blir lite olika versioner på låtarna trots att man gör samma program flera gånger. 

Josef är gullig när han först tar ut låtar lite på skämt på harpan, och sedan får bag på riktigt och sätter sig och vägrar sluta spela.
Harpans magi, den är svår att motstå.



På eftermiddagen körde jag ut bilen till Tyresö, snyltade käk hemma hos pappa och hängde med kissekatterna. Gulligull!

Och så genrepades det på kvällen till soulpuben imorgon. Tror att det blir rätt kul ändå imorgon när det väl händer. Är bara lite motvilligt inställd till rep och logistik och fix och allt som kommer med ett sånt här projekt med så sjukt många inblandade.

På kvällen har jag pratat med Astrid i telefon i en timme och kollat på ett avsnitt OC. Feeling.
Åh, jag brinner för att få sova nu.

tisdag, mars 18

Ungdomens glans

Åh vad det är härligt att vara ung.
Hoppas jag aldrig glömmer det.

I någon sorts kronologi:

Kusin Sara var här i helgen så i lördags bjöds det på fika i Harp Palace. Mina "dolda" hemmafru-komplex gjorde att jag på eftermiddagen hetsbakade ungefär 800 hallonrutor. Resultatet var framgångsrikt om än efter en del möda.

På söndagen var jag ute och sprang i skogen, lyssnade tre gånger på Stenhammars Vårnatt och standard grät av musikens stora epik i kombination med endorfiner.
Ibland undrar jag om jag tvångsmässigt tror att jag är en bergsget. Besteg hoppbacken igen, som jag alltid måste göra när jag kommer dit (eller till vilken höjd som helst) och hade en sjukt fin vy över "min" sjö, Lake Jalk. Det här ifrågasättandet om bergsgetens vara eller icke vara kommer i alla fall till mig när jag ungefär håller på att dö av ansträngningen att klättra upp för den där backen. Så sjukt brant, och långt.

Så himla fint väder det var i helgen!! Det var verkligen upplyftande.

Ja, sen hade jag och Josef konsert i Närtuna kyrka, ute på vishan mellan Sigtuna och Rimbo. Det var en mycket trevlig tillställning vilket man också anade i förväg. Det vackra vädret gjorde att bilfärden bland fälten och flygplanen blev mycket njutbar.



Konserten gick också bra glädjande nog, och det var lika roligt som vanligt. Det är så soft det där formatet. Kul med musik. Efter giget och hemfärden hängde vi hemma hos mig och drack alkohol och käkade ICA-frysmat vilket kändes trevligt vant. 

Idag är det måndag och jag har lyckligtvis inte varit bakis trots gårdagens sista kokosdrink. 
Hade lektioner, däribland en rolig ensemble. Det var lättsamt och spontant på ett sätt som det inte alltid blir på skolensembler. 
Och på kvällen var jag lite i valet och kvalet – öva harpa (Johan har förresten hittat ett stycke för harpa och fagott som jag började titta lite på och det verkar jättefint!) och få saker gjort eller gå och titta på när Jonathan spelar med Susanna Risberg på Fasching? Efter lite konfererande med stål-Calle blev det alternativ nummer 2 och det är jag glad för. Förutom att det var en fet konsert och Jonathan var grym var det kul att träffa Calle igen, najs att dricka öl och dessutom blev det ett HIMLA fröjdefullt inslag på jammet då jag, Calle, Jonathan och Johan Hansén spelade All the things you are i sju, och Saga of Harrison Crabfeathers. Har aldrig haft så kul på ett faschingjam. Det var bara musikaliskt roligt och lekfullt med kompisar. Musik är kul, kände jag då igen. 
Och att dricka öl på vardagar, det är också roligt.
Och det är då jag känner att det är satans najs att vara ung i alla fall. Feeling.

Men nu måste dagen ta slut. Tvättid klockan åtta, tjoho!

fredag, mars 14

The meteorite is the source of the light

Alltså the prettiness. Och bilden gör verkligen inte alls rättvisa, men ändå.
Älskar att konsistensen är som foliebeklädnaden på de där guldiga små chokladpåskäggen.
Dock började jag pilla på naglarna för att jag typ var omedvetet nervös före min harplektion.. så nu är de inte riktigt lika förhållandevis tjusiga. Nåväl.
Idag har vi rättat teoriprov och jag rättade kompositionsdelen. Det var jättekul.
Jag är så sjukt trött men måste sluta kolla på youtubeklipp med Joanna Newsom in order för att gå och lägga mig.


torsdag, mars 13

Vaktar de stackars plågade barnen

Bilden beskriver nivån av party stämning idag. I alla fall stundtals.

Jag vaktar teoriprov, mahahha.
Får tvångstankar, typ "måste börja sjunga jätte jättestarkt på något obskyrt" eller "måste låtsas att det sker ett bombhot pga tryckt stämning", och är nära att börja fnittra okontrollerat ungefär hela tiden. Men annars går det bra!
Lite uttråkande bara. Önskar att jag fick skriva provet (igen, eftersom jag redan har test-skrivit de här proven…). Jag älskar att skriva teoriprov, och i ungefär samma sekund som jag inser det inser jag också att jag är lite lätt störd i huvudet. Men det är okej. MAN ÄR OLIKA

Jag har nytt nagellack och det är så extremt fint att jag blir distraherad så fort jag får syn på mina händer.

AAAHHH the bjåtiful sounds of läcket från 12 mp3-spelare med exempelmusik. En salig kakafoni av förvrängda saxofoner. MAN BLIR FRÄLST

Funderar på om jag ska titta på ett avsnitt OC under nästa satslära-sjok. Ge upp det här med att "läsa något seriöst" typ orkestreringsboken och partitur och istället vältra mig i the pleasures av att inte söka.


onsdag, mars 12

Onsdag 12 mars

Random denna dag:

1. För vissa personer är gränsen hårfin mellan att ha en intensiv blick och att stirra.

2. Det stod om hur man ska hantera pastellfärger i senaste Åhléns-tidningen, och jag bläddrade våldsamt förbi och tänkte högt BAHA I knows my pastellfärger.

3. Och i samma tidning hade Lotta Lundgren i en intervju sagt följande visdom:
"Jag tänker att det sista som lämnar människan är hoppet, men det näst sista är humorn. Om man har någon. Humor är kärleksbarnet mellan glädje och empati, och kanske intelligens."
Det var så bra att jag var tvungen att riva ut det ur tidningen och sätta upp på kylskåpet.

4. Man KAN tänka att faktumet av min kroppsliga utmattning efter antalet timmar harpövning är en indikation på att jag borde öva mer, oftare. Eller så tänker man att jag bara varit rätt bra idag.

5. Ibland glömmer jag nästan bort hur najs det är att bo i min lägenhet. Men bara nästan. Med jämna mellanrum slår det mig liksom, som med ett baseballträ i ansiktet, hur extremt sjukt najs det är och att det är världens bästa plats att bo på om man går på ackis.

tisdag, mars 11

Drömmen om arbetsdagen

I en parallell verklighet önskar jag att alla dagar kunde vara som gårdagen. 
Jag hann liksom göra allt det som jag önskar att jag ska hinna med varje dag.
Sen att jag inte träffade en enda människa på ungefär hela dagen… ja okej man blir ju lite konstig.
Men det är därför jag önskar att det vore i en parallell verklighet! Att det liksom fanns extra tid då man kunde göra allt, jobba på sina grejer, utan att själva "tiden" gick.
Nåväl, önsketänkande.
Några highlights var i alla fall att jag övade en massa harpa, och att jag följde Charlie Malmbergs princip av att skriva ut det partitur man jobbar på med tomma takter där musik ännu inte har skrivits och gick runt i rummet med pennan och låg på golvet och skissade idéer. Det var faktiskt en väldigt bra metod måste jag säga. Och jag hade mina referenspartitur nära till hands och kunde slå mig ner och titta på det jag sökte efter när jag fick någon vision om hur ett parti i det jag skriver skulle kunna låta "ungefär som den där grejen i det där stycket" och då tittar man närmre på vad det instrumenteringsmässigt kan vara som gör att det låter så.
En bra dag ur produktionsperspektiv.



söndag, mars 9

Episkt fin helg

Alltså åh, den här helgen. Vilken episkt bra helg och vilka episkt bra kompisar jag har.

Lördagsyoga följt av dejt med mina urvänner Marty och Bo. Det är så fantastiskt när det är fint väder på helgen, och vi spatserade en liten stund innan vi slog oss ner med kaffe i solen i humlan.
Sen var jag hemma en sväng och gjorde mysiga saker som att städa lite och öva.
Och sen åkte jag till Astrid på kvällen, där även David var. Vi drack GT, kollade sporadiskt på melodifestivalen och gladdes åt hur ägigt det går för Astrid med juridiken. Sen gick vi till Gondolen där vi mötte Viktor och Anna. Cocktails på Gondolen kan liksom inte gå fel. Och sen gick jag, Astrid och Viktor vidare bort till Imperiet där vi träffade Hallby och hennes nya karl, och plötsligt blev klockan ändå ganska sent. Vid tre-rycket promenerade vi de få minuterna hem och jag somnade tryggt i Astrids säng. Det är så fantastiskt att bo innanför tullarna.

Idag hade vi brunch vilket var ljuvligt, framförallt eftersom det var så länge sen. Solen sken och det fanns liksom inte många problem i världen. Så himla fin söndags-ledig-feeling.
Sen åkte jag hem på eftermiddagen, promenerade i solen uppför nybrogatan, och sen dess har jag klippt klart en inspelning och lagat blomkålssoppa. Nu ska jag öva harpa och titta på OC.
Alltså åh den här helgen har varit så orealistiskt najs. En riktig helg.







fredag, mars 7

Fredagsförbannelsen

Jag vet inte riktigt var jag ska börja.
Man kan börja med att konstatera hur lustigt det är de veckor som jag känner att jag har mycket som ska hinnas med är de veckor då jag tycks känna mig som mest flyktbenägen. Kanske ganska förståeligt i och för sig, men det är lite out of character för mig själv, eller i alla fall för mitt "gamla jag", att faktiskt leva ut det så ofta som jag typ senaste året.

Igår var det rep med det som ska spelas på "soulpuben" i skolan den 20e. Jag hade med mig hemskt dåliga noter och hade ganska låg förväntans- och peppnivå. Sen insåg jag att det faktiskt både var blås och perc där, och Liselotte repade sina låtar före mig och då i övergången kunde jag köra lite på hennes och sen körade hon lite på mina och det var faktiskt bara himla roligt! Alla hade kollat lagom mycket på grejerna, noterna var tillräckligt funktionella för att fungera, det är ett gäng musiker som både är svängiga och trevliga och jag gick därifrån och kände mig mycket upplyft. Det är trots allt inte jätteofta som jag sjunger Chaka Khan och Earth, Wind & Fire med större band. Eller någonsin. Blir kul sen med mer kör och grejer också.


Hade tänkt hinna med en massa saker som att städa färdigt, öva jättemycket och göra mina läxor till fredagen men istället rann tiden bort av att jag typ SATT I LJUSGÅRDEN?? och bara inte lyckades komma till skott riktigt ordentligt med någonting. Så jobbade jag på konsert på kvällen, och sen var det torsdagspub och där var Josef, Jonathan och Björn och var jättepepp så då var det ju klart att jag skulle stanna där. För att göra en lång historia lite kortare var stämningen mycket hög på puben, också med hjälp av att dvdn från Riks-SMASK förra året rullade så att man entusiastiskt kunde sjunga med i alla hits, och när skolan stängde vid 11 gick vi vidare ner till The Londoner. 

När de stängde där vid 1 kändes det inte som att det var läge att sluta riktigt än, och trots att jag någonstans visste att jag behövde göra gehörsläxan (alltid den där jävla gehörsläxan som ligger och gnager i bakhuvudet när man lever spexigt på torsdagskvällar) var det en jättebra idé att ha efterfest med Samuel, Felix och Josef hemma hos mig. Mitt extremt vuxenpoängsvälfyllda spritskåp kom till användning och vi hade det allmänt trevligt fram till klockan 5:30, då kvällen var slut och gossarna åkte hem med en av morgonens första tunnelbanor. Bra folk!


Men, denna fredag alltså..
Jag fascineras över att jag ändå har överlevt. Betänk då att jag även hade sånglektion med Irene, och var ungefär noll procents förberedd före idag. Och jag gjorde aldrig gehörsläxan men lyckades komma undan med ett kast med håret och ett halvdåligt skämt. 
Men nu är jag trött.
Och jag har fortfarande inte städat klart lägenheten, och inte övat harpa idag. Nåväl.
Man är ju faktiskt bara ung en gång.

onsdag, mars 5

And so they died

Nu har jag gjort ett gäng fula och ganska dåliga men förhoppningsvis ändå funktionella "noter" och känner mig ungefär som Saga gör på bilden nedan.


I morgon ska jag städa de rum som jag inte hann städa idag. 
Josef och Peter Olah är två najsa personer som jag har hunnit träffat idag i alla fall. Och så tränade jag yoga för första gången på länge, och det var också najs. Falafel är najs.
Jag har varit jätteduktig och följt mitt schema idag i alla fall nästan hela tiden. 
Desperata försök för att muntra upp känslan som ovanstående bild beskriver.

tisdag, mars 4

Alla de vänta på dig

Som tidigare bekräftat är det så fantastiskt hur lite miljöombyte kan göra att man känner sig så mycket piggare och mer redo att ta sig an vardagen igen. Det låter klyschigt men är, så som klyschor ofta är, sant. Men denna energi och till viss del entusiasm gör inte att det blir mindre att göra. Imorgon har jag i alla fall avsatt tid för att städa, så det är ett steg på vägen. 
Inte ens när dagarna är fullkomligt tomma känns det som att jag kan hinna med allt som jag skulle vilja. Såklart. Men det gör att det kan vara svårt att välja hur man ska prioritera bland all övning på olika fronter plus komposition och annat som man vill göra. Välkommen till livet Anna, det är så det kommer vara tack tack.

Idag kom jag i alla fall på igen hur kul det är att sjunga. Och hur fint en harpa låter konstaterade jag igår kväll. Och så fick jag höra inspelningarna som jag och Josef gjorde för ett par veckor sen för första gången idag också vilket tack och lov var en positiv upplevelse. Jag har ätit inte mindre än två semlor. Jag har träffat Josef och Astrid och skrivit arr.

Men jag har även idag tänkt på hur mycket inte lagspelare jag är egentligen. Jag vill bara göra arbetsrelaterade saker som jag själv vill, och för min egen skull. Jag är inte så intresserad av att göra saker i gemenskap i grupp, förutom möjligtvis att sjunga kör då. Dock absolut inte all kör.
Känner i alla fall viss motvilja över ett par tasks på morgondagens agenda. Jaaa jaa jag får skylla mig själv.


söndag, mars 2

Au revoir


Jag blir alltid inspirerad av snö ändå. Det är vackert, och det är hela den världen med bergen och vidderna och öppenheten och solen och molnen och kontrasterna också. 
Imorgon åker vi hem. Det känns ganska lagom även om det har varit himla fint här.
Typ fullt upp då direkt de första dagarna, men lite på flextid ändå så då håller jag mig glad.
Alltid lite segt dock att åka hem när man vet att lägenheten kommer vara dödsdammig och att det inte finns någon mat i kylskåpet. Lyxproblematik ändå.

Idag har jag haft andra satsen på Prokofiev på huvudet hela dagen – på något sätt ändå ett uppsving eftersom jag mest sjungit på första de senaste tre månaderna. Världens bästa musik.