Sidor

måndag, oktober 14

Tvåhundrafyrtiotvå dagar

På onsdag har jag som sagt lunchkonsert då på Kulturhuset i samband m Sthlm Jazz, 12-13. Har spelat igenom en massa låtar för att försöka välja vad jag ska göra för program. På nåt sjukt sätt har jag fått påväg-att-bli-blåsor på tre fingrar på vänster hand, trots att jag hade bra valkar innan. Vet exakt vad det beror på – dödarlåten Jag faller. Det är liksom inte snällt mot vänsterhanden. Så mycket bassträngskontakt på så lite tid....
Anyhows, känns rätt bra ändå trots att jag inte hunnit öva så mycket på de grejerna. Det ska bli roligt!

Försökte skriva lite text men överväldigades istället av någon sorts känsla av Vad är tid? och Hur kan den te sig så olika? Vad gör jag egentligen med mitt liv, liksom rent allmänt? Vad ger jag tid till att tänka på (och kanske framförallt, varför)?
Tid är så himla skevt. Det enda jag kommit fram till. Man blinkar, och tycker att tiden har försvunnit trots att man vet att man haft hur mycket grejer som helst för sig. Vissa saker känns liksom inte som att de förändras över tid, eller att de förändras allt för långsamt i förhållande till allt annat.

Mitt hår är så tungt att jag får ont i huvudet och nacken av att ha det uppsatt i knut på huvudet för länge. Men det kanske alla får?
Trots att det är extremt irriterande är jag glad att jag har hår.

Ååååh kom av mig från den s.k. kompositionen, nu vill jag ju bara ligga och stirra i taket och fundera över vad tid egentligen är.
Vilket i sig får mig att ifrågasätta prioriteringen av tidsutnyttjande...
Om jag bara vore mer som....
Eller?
Är ju inte ens säker på vad jag vet om det där egentligen längre.
Vad vet man egentligen om saker, om folk.
Vad vill man egentligen också?
Hur ska man kunna veta vad man vill när man inte ens vet något om saker eller folk?
Blåser bort min hjärna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar