Sidor

söndag, september 15

Världens härlighet

Oj oj oj. Den här dagen har varit ljuvlig.

Fredagskvällen var också fin. Liselotte var här och vi lagade kikärtspasta á la Mats innan vi tog ettan bort till Fasching och sista giget ever med Kullhammar Quartet. Torbjörn var grym, som vanligt, och konserten var verkligen fin och inspirerande på många sätt.

Jag överlevde gårdagen vilket känns extremt skönt. Det var en intressant dag på många sätt, och en för hjärnan rätt ordentligt ansträngande. Har träningsvärk i armarna idag efter att ha gått upp med harpi två trappor för att vi inte fick plats i hissen at the venue. Extremt lättad över att inte behöva tänka på det längre, och lite mer pengar att göra något trevligt för.
På kvällen var det Tomas 50-årsfest i mycket goda vänners lag. Så himla bra personer!

Så idag – den första dagen utan ställd klocka på två veckor! Fantastiskt! Har haft höstens första söndagsbrunch kombinerat med bokklubbsmöte med Anna och Astrid mina kära. Känns sjukt najs att äntligen få läsa vidare i Austen-serien nu efter den Långa Längtan. Sedan hade jag en stunds ensamstrosande på stan – sån där najs typ av söndags-spatserande då man kan ha mjuka men ändå inte fula kläder, trenchcoat och joggingskor. Röstade kyrkoval, köpte en kaffe, tittade på träden.

Gjorde slag i något som jag velat göra av att läsa kreativitetsboken som jag läser och gick och köpte ett
stort ritblock, akvarellpapper, lite lim, tuschpennor, akvarellpennor och några penslar. Drabbades av den sjukaste känslan av lycka/lättnad/frihet/inspiration när jag stod och valde färgpennor och började plötsligt gråta, på Akademibokhandeln! Så himla absurt. Kom på det sen när jag kom hem och gick loss med akvarellerna också, hur opretentiöst kul jag ändå tycker att det är att rita, hur länge sen det var jag gjorde det och att jag ju faktiskt gick på konstkurs på lördagar när jag gick i åttan och nästan har förträngt hur najs det var. Känns som världens bästa investering. Nu vill jag köpa lera, och helst även akrylfärger. Och fingerfärg. Och så vill jag göra önske-collage. Det mest befriande med hela grejen är att jag inte behöver vara bra på det, ingen behöver egentligen se det och jag har ingen typ av utbildning eller erfarenhet som gör att jag förväntas åstadkomma något.


Harpi fick också en present iom att jag idag även köpte en luftfuktare. Najs. Må fuktigheten fukta oss alla.
Den lilla lilla ondskan som dagen idag haft att bjuda på innefattar endast att jag nu sitter och måste kolla in Armando's Rhumba lite bättre inför imorgon då jag och Johannes ska spela den. Vi ska även göra en riktig version på min gamla datorlåt Nyckel, som aldrig tidigare gjorts live någon gång. Det ska bli skoj, även om jag nu måste öva. 
Målet med livet är ju typ att kunna vara helt ledig en hel helgdag. Vi ska aldrig ge upp kampen.
Min lägenhet har blivit rätt så fin nu igen tycker jag faktiskt. <3 Är extremt nöjd med skrivbordsområdet, som ej syns på bild.


1 kommentar:

  1. Otrolig feelgoodkänsla på brunchbilden! Happiness!!!

    SvaraRadera