Sidor

tisdag, september 3

Det där med städningen

Jag börjar misstänka att vidden av min städning de senaste veckorna sträcker sig längre än vad ögat kan se. Tänkte på det ikväll då jag satt på knä och, kanske lite lätt maniskt, skrubbade insidan av ugnen i 10 minuter för att få bort till synes helt omöjliga fläckar.
Befrielsen när man lyckas, när man var tillräckligt envis för att vinna över materian. 
Kom att tänka på natten då jag bakade förra sommaren. På något sätt kändes det som samma men ändå inte på så väldigt många plan. 
Det känns som att jag håller på med någon slags frigörelse från något i mig själv eller något odefinierbart i min omgivning. Hela det här behovet av att rensa upp i grunden.

Förresten tror jag att ingen, knappt jag själv, riktigt kan förstå vidden av min städning. Det låter förmodligen bara konstigt att ha ett städprojekt över flera veckor som man också faktiskt hinner syssla med, och det ändå aldrig tar slut.
Eller egentligen kanske inte alls konstigt, alla som är satta i villa tycks hålla på med det där hela tiden. Men för mig är det något nytt.
Har i alla fall, som ni säkert förstått, städat något helt brutalt, och egentligen är röja upp egentligen en bättre term. 
Har städat städskrubben, flyttat om i alla köksskåp och bytt ut serviserna, rensat och omorganiserat i båda bokhyllorna, sorterat kläder, gått igenom och tömt mitt rum hos mamma och garderoberna hos pappa, bytt ut tavlor och flyttat upp grejer på vinden, flyttat om i badrumsskåpen, flyttat en byrå, plockat bort och flyttat och slängt diverse prylar och en lampa och städat bland själva lådorna på vinden, strukturerat om i källarförrådet, gjort ren praktisk städning och plock som inte hunnits med under senvåren. Dammat alla CD-skivor och flyttat om. Dammat alla böcker, och lagt upp sjukt många som inte är mina och som jag aldrig läser på vinden.
Köpt ny förvaring på IKEA och igår var första dagen som det plötsligt blev sådär roligt och bubbligt då jag kunde börja pynta och sätta upp grejer i min "nya" kontorshörna. Vill att det ska kännas mysigt och inspirerande att sitta där istället för bara avlastning som det var innan. Blir så himla fint.

Förlåt för att ni behöver läsa det här, det är nog mest för min egen skull egentligen för att förstå vad det är jag egentligen håller på med, och inte minst varför, egentligen.
Slutet närmar sig faktiskt, snart.

–––

Okej, lite annat som kan nämnas.

Astrid påminde mig om den jätteroliga sekvensen på festen i fredags då vi, på ett extremt nördigt plan, diskuterade att det kan vara svårt att sjunga oktaver när man läser sjuk avista, vilket leder till att vi plötsligt mottar HALVBRA tips från en person i närheten som hör detta samtal och påpekar att hen nyligen insett att det faktiskt är ganska bra att lära sig noter som sångare, och gav oss några tips för hur man kan tänka på vissa intervaller, och det hela blev så absurt jätteroligt eftersom hen nog inte förstod vilket förhållande jag och Astrid har till avista och intervaller in general. Ganska självklart på nåt plan att man som utomstående kan uppfatta diskussionen som så, att vi är lite ovana att läsa noter, men liksom.. haha skrattar även i efterhand.

Idag jobbade jag även första dagen på mitt nya jobb som konsertvärd på ackis och det var aaawesome! Så sjukt najs jobb, att få betalt för att se konserter på en plats där jag ändå är och som ligger så sjukt nära hemmet. Faab.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar