Sidor

torsdag, augusti 22

Intermezzo: Demokrati

Så står vi här igen, som så många gånger förut
Du och jag.
Eller alltså, 
du, som är ett flertal andra delar av mig,
och så jag.
Bara jag.

Att leva i demokrati innebär i teorin att alla får va med och bestämma.
Alla ska få ha en åsikt och dessa ska likvärdigt värderas.

Jag hatar demokrati.
I alla fall när det handlar om att leva i demokrati med sin egen hjärna.
Tänk om det vore en diktatur där istället! –
Ett vetande och insiktsfullt överjag som enväldigt fattar goda beslut
för både kropp och själ.
Alla är glada och total harmoni infinner sig.

Tyvärr är det inte så.
Nej, istället är jag fångad här, i ett evigt tjatter
från alla personlighetsdelar som absolut måste göra sin gälla röst hörd.

Om dom bara kunde hålla käften nån gång!

Kan man gå en kurs i ledarskap för hjärnor?
Ur Neptunus, för Viktor och Henning (baryton och trumpet)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar