Sidor

lördag, juli 7

En vecka i bilder och lite text

Hej
Jag kom precis på att jag mår ganska så fett bra ändå.
Det är varmt varmt ute i luften, och ljust fastän det är kväll.

Vi var i Värmland med storfamiljen nu i veckan. Jag och Erik tog Black Pearl i måndags, utrustade med uppladdningsbara högtalare pga trasig bilradio och en plastlåda grillad kyckling (?) och plockade upp mami i Örebro för att sedan åka ut i den totala isoleringen i skogarna.

På vägen passade vi på att kaosa lite då vi stannar för att tanka och köra McDonalds för kaffe-och-glass-paus. Erik var fullt upptagen med att klaga högljutt över att han tyckte att jag raggade för mycket på killen i kassan (vilket var förståeligt men ändå en helt falsk anklagelse) när vi kom upp på påfarten till motorvägen och accelererade i en sväng. Ett lätt bonk, hördes det då. Det blev tyst och vi båda undrade vad det kan ha varit som lät. Så slog det mig. Faaaan också. Kör in till väggrenen och stannar bilen.
"Eh, Erik.. det kan ha varit så att jag glömde tanklocket på biltaket... och det kan ha varit så att det precis trillade av i påfarten där borta... du skulle inte kunna....?"
Och off he went, the little boy! Det tar inte många sekunder att åka ganska många meter på motorväg, så Erik fick springa tillbaka säkert 700 meter, HITTADE mirakulöst nog tanklocket och kom tillbaka en ganska lycklig motionsstund senare. Färden fortsatte utan vidare svårigheter.

Tre hela dagar blev det i alla fall i huset i skogen, och det var helt sjukt bra och mysigt! Upphör aldrig att förvånas över min fantastiskt fina släkt. Vi hängde bara; badade i Hällsjön, spelade kort, lekte med Conrad Världens Gulligaste Bebis, gick på loppis (och jag fyndade fina konjaksglas! fest!), tittade till Sunne, fikade och hälsade på andra släktingar.





Vi spelar Rummy ofta när vi spelar kort, men här gick det så misäärdåligt för mig att jag var tvungen att ta en ångestbild, under vilken jag MISSADE att köpa ett kort som jag behövde och därför gick miste om precis det sista kortet jag behövde för att komma ut på bordet OCH en joker! ÄNNU MER MISÄR!


Och ja, jag förlorade helt absurt mycket. Den inringade slutsiffran är min, eftersom jag slog rekord i sämsta poäng.


Promenadmys upp för backarna för att titta så att allt är som vanligt med Ellinor, mamma, Linnea och mormor.



Vi hälsade på hos Margit och Gunnar och åt mat och tittade på deras fina hus och trädgård, som vanligt.





Mamma är på turné med Bohuslän Big Band och turligt nog hade de konsert i Hagfors på torsdagen, vilken vi passade på att gå på. Det var såklart jättebra som förväntat och alltid när det gäller min mamma. När vi skulle åka därifrån till hotellet där bandet, mamma och jag och Erik skulle sova hade bilbatteriet laddat ur sig eftersom Conrad tryckt på alla knappar i bilen. Vi hade jättekul när vi knuffade bilen fram och tillbaka och försökte få igång den. (tillslut kom morbror Jan och räddade oss med startkablar)
Mamma sa ungefär hela veckan att "åååh på torsdag och fredag ska vi BONDA LITE när vi sover i Uddeholm!!". Jag tyckte att det var en spännande definition av att bonda lite, att man knuffar sin bil fram och tillbaka.


I alla fall, det var historien om årets Värmlandsvistelse. Kan även nämna att jag köpte en helt fantastisk långklänning i blommigt volang-genomskinligt tyg som, i kombination med harpa, kommer att inge en viss visuell bild av att mitt utseendeideal är en skogsälva från 1700-talet. Fantastiskt!

Vi kom hem igår kväll och då var det bara gräsklippning, badning och middag med Pål som gällde.
Idag har jag jobbat och det har gått ganska bra!

Hade en stark upplevelse av hur fantastiskt livet kan vara för en stund sen, så pass att jag var tvungen att ta en bild för att jag ville minnas sommaren som såhär. Jag hade ätit billig och bra omelettmiddag, fönstret var totalt vidöppet och ute var fuktig och varm mysig luft. Hittade en body splash från Victorias Secret som luktar så sjukt mycket sommar för mig, vilken jag sprutade runt i ungefär hela lägenheten. Hade på mig min favorit I<3NY-tröja och inga byxor, hade en kaffekopp och satt på harppallen och övade lite sång. Sjöng mjuka skalor upp och ner och mjukade allt lite i ungefär 30 minuter. Då plötsligt slog det mig att världen är fantastisk och jag älskar livet, att sjunga och min lägenhet. Knäppt va? Och cheesy samtidigt.


Och nu är det sjukt långa inlägget om veckan slut. Jag ska träffa några av mina kvinnliga fina vänner ikväll, om jag bara orkar klä på mig kläder och borsta rouge på kinden. Har till och med lyckats måla naglarna eftersom jag inte ska jobba förrän på tisdag. Fy vad fint.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar