Sidor

lördag, juni 30

Lördagsmisär kan inträffa

Det är lördag och jag har tappat rösten. Ligger i soffan och orkar inte göra någonting alls annat än att lyssna på musik och glo på facebook och dn.se alldeles för länge. Klockan är halv 6 och jag fattar inte vad som hände med den här dagen. Eller jo, jag gick upp klockan ett. Sen åt jag falukorv och makaroner till frukost, och övade harpa. Sen har jag legat på soffan, the end. Festligt, inte.

Veckan har varit lång men lärorik. Det går bättre och bättre att jobba. Jag är fortfarande stressad ibland men oftast går det bra. Jag skadar mig mindre och mindre för varje dag som går vilket är positivt, lol. Samtidigt har det varit tungt för att jag har haft väldigt långa dagar vilket jag är ovan vid. Jag har haft så mycket egen tid så länge nu och vant mig vid att hinna öva och fixa med grejer som är viktiga för mig, och nu känns det som att jag inte har hunnit andas den här veckan, än mindre öva. Skönt att inte ha lika många timmar sen som jag har haft den här veckan.
Konstaterar, igen, att jag förmodligen aldrig kommer kunna ha ett normalt heltidsjobb och därför får se till att det funkar det här med musiken.

Jag saknar de nedersta fyra centimeterna av mitt hår, kan knappt prata och inte sjunga över F1. Börjar tänka på om jag borde vara orolig eller om det bara är talöveransträngning efter att ha pratat mycket på jobbet i veckan. Så fort det rör stämbanden blir man alltid lite extra hjärtskärande nervös.

Igår kväll fick jag skjuts av Annas snälla mamma från Mörby centrum till roslagsbanan där jag och Anna tog oss till Åkersberga för Flygares fest! Där var det sjukt hög taggnivå och jag och Hallby konstaterade att det kändes lite som när man var 16 år och allt kändes nytt. Mycket tack vare att det var så mycket olika folk som man inte kände och som var fett party. Hade tänkt åka hem med Anna och sova hos henne i Täby men när klockan var kvart i ett och sista tåget skulle gå kändes det för tidigt att gå hem så jag valde att stanna kvar och ta mig hem själv senare. I efterhand vet jag inte om det var så värt egentligen. Jag hade väldigt roligt ett tag. Sen blev jag irriterad och trött och åkte hem med Hallby med bussen som gick 04:22. Dessutom hade det som till en början bara var att jag var lite hes utvecklats till att jag absolut inte hade någon som helst röst kvar.
Hemma i hemmet 05:30 och i sängen 06:30. Då var det morgon och jag var trött och kunde inte sova för det enda jag såg när jag blundade var kaffe och bagels och muffins och frapino och kassaapparater.

Här är Hallby, men hon är lite dold just på bilden. Hon blödde näsblod och jag ville hjälpa.
Så idag, lördag. Jag sov men är ändå jättetrött. Har fortfarande ingen röst men tack och lov gör det inte ont längre. Så istället har jag varit tyst och spelat lite toner, och mest bara legat och inte orkat umgås med min hjärna. Rasmus fyller år idag och jag hade velat vara på något bra ställe med bra folk och fira honom, men istället är jag självmant fånge i min lägenhet under tystnad.

Det är typ fint väder ute och jag orkar inte gå utanför dörren. Skulle säkert va najs att ta en promenad men jag orkar inte mobilisera mig. Orkar inte göra nåt.
Shit vad väderleksrapporten har ljugit hela veckan förövrigt. Det skulle ju regna idag, och igår.

Nej, total jävla misärdag det här faktiskt. Nu tänker jag äta två jävla bullar och dricka kaffe.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar