Sidor

söndag, juli 31

Brevet till mig själv i stressig höst

Hej framtida Anna. 
Hoppas att du har det bra, för det har verkligen jag. 
Av sommarlovets elva veckor har nu snart sju gått och det är knappt ett moln på en stressfri himmel. Om du känner dig stressad nån gång och tappar hoppet på att någonsin vara avslappnad igen kan du i alla fall försöka minnas den här tiden av ditt liv då du hade oceaner av tid att göra precis vad du känner för med. Till exempel idag, jag var nere vid stranden med mamma och Erik. Låg i solen och läste Harry och badade och drack saft i plastmuggar. Och jag satt i skuggan under eken och drack kaffe, och blev sedan så trött att jag var tvungen att lägga mig i sängen och spela sims i ett par timmar innan dagens övningspass börjar nu. Det är så skönt att känna att man har råd att lägga tid på att göra ingenting alldeles för sig själv. Fortfarande lite ovant, men väldigt skönt. Och jag sover så mycket varje natt, och drömmer, och vaknar och vill nästan sova mer trots att jag redan sovit i nio timmar. Du måste komma ihåg att det inte riktigt är värt att vara så där stressad som du ibland tenderar att vara. Nej, du måste hitta en balans, för nu har jag börjat komma ifrån den senaste tidens prestationsångest lite också och då händer det nya grejer som är rätt häftiga. Så kanske det helt enkelt gynnar produktiviteten att komma ihåg hur det känns att sova och äta och vila och kolla på tv, och då kanske vilja göra det lite sen också...? Tänk på saken i alla fall.
Hej då! /Ditt forna jag


lördag, juli 30

Box of secrets

In the deepest of my inner lies an unknown box of secrets
Nobody knows where it is hidden and the key is guarded by a dragon
It contains a bunch of frightful things listed on a piece of parchment
It's a list of things that I'm afraid of and it's getting more and more additions
The lightning and the darkness and some supernatural stuff
The forest and the weapons and the fear of losing those I love
Clearly written at the very top, the one thing that goes above all
Is the feeling that someone wants my head, like I walk around in constant danger
Too scared to feel secure and always checking on my back
Afraid to meet the person who would grab his knife and stab my neck



Save me from my brain, take away the pain. Come and hold me tight and everything will be alright.

Wishing you were here more than I'd ever guessed. Know why I'm alone but not missing you less.
If you just could be here tonight by my side I would feel secure, wouldn't need to hide
You would tell me stories of kingdoms and crowns and of ponies and diamonds and pretty pink gowns
Everything would be just like before, like we've never gone through that terrible war

So, when I was sitting in this window looking up at the tremendous sky, suddenly a flash of light and then a roaring boom and darkness filled my sight. The secret list of fears crept up and planted all its sprouts inside my brain. Couldn't help but feeling lost and lonely and exeptionally doomed and fey.
In the pouring rain the only thing that I could really se was that familiar face of he who snaps his fingers loud and clear and tells me I am only human to fail. Realizing the only reason I can breathe is 'cause you are my oxygen, and if I would be the sun then you'd just simply transform into hydrogen.

Running through my mind as I lie by your side, searching in my mind as I'm watching you cry. I am searching for you, hiding from you. Looking for you, running from you. Circles moving, acid burning. Circles moving, winds are turning now.


Across the field, I'd never be afraid no, no, not I. Holding the lily tight in my left hand and then I see out of the cloudy sky, it's a beam of light! 
And my eyes catch the most beautiful thing I've ever seen, waiting for me as I have been waiting all my life. And she constricts my fingers and then I'm forever bound, tied to her colored strings and we stay alive, making a common body

just for us, and I'm blessed. This is it and she caught me. And her strings give me wings – I can breathe and I'm not afraid anymore.

But then I see I'm not at all alone in the field, no I'm surrounded by a thousand people who just stare at our delight, and I get freakin' scared, so ashamed, and I don't think I've ever felt so exposed in all my life. I want to defend myself, so I pull my fingers back, and the connection's broken and then

I see I am stuck in a maze, and I'm captured. And my wings were just strings, I can't fly and I'm trapped here.


In the deepest of my inner lies an unknown box of secrets
Nobody knows where it is hidden, and the key is guarded by a dragon
The only thing I asked from you was that you'd stay with me
I don't care what we are as long as you will just be here with me.
'Cause you're the only one I'd ever show the lily.
I kept her safe and locked her in until you come and meet me there.

Have you come then to rescue me?

Dagarna är så varma nu och det är så sjukt härligt men man blir samtidigt så väldigt långsam. Känns som att jag vaknar och liksom chillar/väntar ut dagen tills det blir tillräckligt svalt att jag kan koncentrera mig på att öva. Inte för att det är fel att sitta i solen och läsa Harry eller som nu, ligga i skuggan under eken och smoofa med täcke och kudde eller äta glass med sån dära hard topping (som förövrigt hela familjen har varit beroende av sen jag fick en av finaste Nackafolket efter harpkonserten) och det är naaaaajs.

Gjorde den mest meningslösa utflykten till Tyresö Centrum idag. Tänkte vara lite bra och cykla dit i solen och sen kolla
1) om biblioteket har HP3 på engelska
2) om nej, om bokhandeln har HP3 på engelska
3) köpa rosa papper till mina studenttackkort
Resultatet blev
1) biblioteket har sommarstängt på helgen
2) nej
3) det finns inget vettigt papper i bokhandeln
Så det var ju bara att cykla hem igen, fruktlös så att säga. Men det var ändå väldigt härligt att cykla för Bäcken har skickat skivan Cloudburst med kören Polyphony vilket är sjukt bra inspelningar på feta Whitacre-låtar, så jag lyssnade på skitepisk musik och cyklade och det var naajs.

Håller på att klippa Queen of Hearts nu, och har lite gett upp att lägga sång på Bridges and Balloons eftersom jag insåg den där patternförändringsgrejen, så nu vill jag inte använda det jag spelade in utan göra om det med en bättre fingersättning vilket ger ett mycket mer avslappnat flow. Men ändå irriterande. Nåväl. Jag ska laga mat till lillebror nu.

fredag, juli 29

Dagen efter poolen

Har tagit bilden utan att fråga om lov av Hallby som är en väldigt fin kvinna och jag hoppas att hon inte blir allt för ledsen.
Jag tycker ofta att det kan vara väldigt svårt att känna in stunden när man väl har den istället för att se tillbaka på saker. Ibland känns det som att jag inte riktigt upplever saker förrän i efterhand vilket ju är lite konstigt. Men igår försökte jag verkligen aktivt att känna in. Känna att jag var på ett sjukt kul poolparty hemma hos min eviga Liselotte, med fantastiska fina människor (som inte ger mig social ångest, lol) och det var varmt och mysigt och vi badade hysteriskt vilt och länge och roligt i poolen med discobelysning. Det är så fint med sommar när man kan ha skjorts på sig hela natten och luften är sval men inte kall och man fryser inte utan det är alldeles mjukt.

Idag vaknade jag klockan tre och kände att det var skönt att detta var en sommarlovsdag av många andra kvar. Jag ska öva harpa men det är väl typ den enda planen förutom O'boy och sims. Sjukt vächt.

Mina tankar går idag till Beccis som har sovit i typ en timme och sen ska vara på jobbet och åka till Karlskrona. KRIGA KÄRA DU!

torsdag, juli 28

Never get so attached to a poem you forget truth that lacks lyricism

Övade sång idag efter att inte ha sjungit på två och en halv vecka (var tvungen att kolla i mi kalender, känns snarare som fem veckor). Insåg i vilket fall då att det ju verkligen är det allra bästa som finns i hela världen, att sjunga, och jag ber till mitt framtida jag att om jag någon gång skulle tvivla på det måste jag hitta det här inlägget och leta fram den känslan igen. Liksom känslan av ljudet som går igenom kroppen och upp i huvudet, börjar i magen och luften som flödar. Det är nästan lite heligt, på samma sätt som att jag verkligen kan sakna känslan av att det vibrerar mot axeln från tonerna i harpi.

Förövrigt så har jag börjat skriva harpmusik nu igen. Har inte skrivit något med harpa sen Walking in Delirium och det var två och en halv månad sen. Har bara gjort jazzlåtar på senaste tiden men nu har jag spelat så mycket på sommarlovet att det känns som att harpfasen är påväg tillbaka. Det går verkligen i faser det där. Ett kort tag trodde jag att jag bara ville skriva körmusik resten av mitt liv bara för att jag hade fått lite mersmak efter det enda körstycket jag har skrivit klart, haha. Guds och Hjärnans vägar är outgrundliga. När vi ändå pratar om harpor kan jag ju förövrigt meddela den undrande församlingen att fingersättningsförändringen på Bridges and balloons som jag nämde igår kväll verkligen får mig att framstå som en idiot utan förmåga att använda hjärnan. Så mycket onödig tid jag har lagt på att lära mig något som hade kunnat vara såååå mycket enklare. Men ja.. Jag får säkert igen det.. i himlen...

I vilket fall. Tog mig i kragen idag och klippte Sprout and the bean-inspelningen vilket gör att det känns lämpligt att spela in lite sång i helgen eller nåt. Är mer taggad på att få det klart än att behöva sitta och bearbeta ljud egentligen men lite framtid-dåtid-tänk kan säkert hjälpa. 

onsdag, juli 27

They said my name would be Colleen

Varför väljer internet att gå extremt långsamt när jag vill kolla på Youtubevideos med skitbra Darmon Meader-scat och världens bästa Joanna? (jag har förövrigt slutat tvivla på min girlcrush på henne..) Nu har jag dessutom äntligen hittat videos med okej ljud där man SER FINGRARNA WOHOOOO äntligen. Och köpt lite nya låtar på itunes. en riktig kalasdag.
Insåg dock precis att jag under hela min långa karriär spelat en ofördelaktig patternfördelning på Bridges and balloons, som jag verkligen har spelat på konsert och spelat in och övat på sen urminnes tider och alltid haft lite lite lite spänningsångest inför. Känns ju sådär halvsoft och framförallt sjukt smart haha, men en bra sak är väl att jag längtar till imorgon bitti så att jag kan testa vad jag precis upptäckt.

Colleen, en låt jag upptäckte igår. Man kan kolla precis i början om man vill fatta bagen.

Ibland blir jag lockad av att ägna mitt liv åt att bli en Joanna-kopia. Liksom, kolla håret! 
Nejmen seriöst, lite så. Man måste påminna sig själv om att lyssna inne i huvudet ibland också.

Mwjerh. Funderar på att inte vara vaken alldeles för länge och bara lyssna på musik utan sova. Svårt beslut.
Idag var jag med Jossebossekosse min fina gamla vän. Vi lagade kläder, promenerade, badade, smoofade och fikade. Så som det ska vara. Och så har jag och harpi hängt.

tisdag, juli 26

SLAVS! DET BÄSTA!


ÅÅÅÅH jag kommer att sakna slavs. Vi hade allt för roligt <3

måndag, juli 25

I love you truly or I love no-one

Har idag den regniga dagen övat harpa i tre timmar och 50 minuter. Detta gör att jag nu har lite värk i ryggmusklerna och att jag bättrat på fingerhuden. Är såklart nöjd med mig själv men känner ändå att jag är sugen på att liksom suga ut ännu mer tillfredsställelse av min ändå lite anmärkningsvärda prestation för att vara jag, verkligen gotta mig i hur BRAAA jag var och att det liksom kommer kännas helt SJUKT välförtjänt att chilla resten av kvällen då.

För ibland kan det, som jag skrivit nån gång tidigare också, kännas som att jag inte riktigt utnyttjar känslan av att ha genomfört något så mycket som jag hade kunnat. Det är verkligen världens bästa känsla men min systematiska strävan efter att uppleva den gång på gång har gjort att jag nästan känner att jag blivit lite immun mot den. Och DET är ju skitkefft och asdåligt eftersom det då bara blir att göra saker för att inte få dåligt samvete när jag inte gör dem, istället för att känna att "yeah vad duktig jag var".

Samtidigt känns det som att det är en sjukt onödig och konstig sak att ens reflektera över. Jag menar, jag övade, det var bra. Istället för att bli orolig för huruvida jag verkligen känt känslan eller inte skulle man ju kunna tänka på något annat betydligt mer relevant. Som till exempel att en massa familjer i Norge nu upplever stor sorg kommen som en blixt från klar himmel. Det är så otroligt sorgligt och hemskt så att jag inte riktigt kan förstå. Nog för att det händer hemskheter varje dag (jag har sedan länge accepterat faktumet att människor har en tendens att bli onda varelser) känns det så nära när det handlar om ett land så likt vårt eget, ungdomar så lika oss och att det hade lika gärna kunnat vara jag. Tanken på hur det måste varit för dem på ön, känslan av att inte kunna fly och att känna att "nu kanske jag dör". Vilken fruktansvärd skräck som man förmodligen inte ens känner av övertagande överlevnadsinstinkt. Nej herregud. Undrar hur det känns. Jag vill skriva ett stycke.

Scrape your knee, it is only skin


I see the blossoms broke and wet after the rain
Little sister, he will be back again
I have washed a thousand spiders down the drain
Spiders' ghosts hang soaked and dangelin'
Silently from all the blooming cherry trees
In tiny nooses, safe from everyone
– nothing but a nuisance; gone now, dead and done
Be a woman, be a woman!

Only skin. Joanna newsom

Scrap of sassafras, eh sisyphus?

Oj så fint det kan bli om man har en picknickkorg, sol och ett gäng fina människor! Vi picknickade på djurgårn igår och fortsatte sen till medis och satt och softade för att det var soft och vi var så himla SOFTAAAAA. Astrid konstaterade att det var så roligt att vi fortfarande hänger fastän vi har gått ut, och det var typ först då som det slog mig att det egentligen inte är självklart att man ses längre. Men det är det ändå för oss, det är det som är det fina!, och jag har aldrig varit orolig.


Detta är en regnig dag och regniga dagar är, om de som denna är oplanerade och fina, i regel bra och mysiga dagar. Ser fram emot att gå upp ur sängen och dricka O'boy eller nåt annat töntigt. Ser fram emot att öva harpa. Ser fram emot att städa mitt rum. Ser fram emot att kanske spela sims, eller se på film, eller gå och låna Harry 3 på engelska på biblioteket. Allt blir liksom lite fint när det regnar för det blir lite roligt ljus som gör att i alla fall jag alltid känner mig sjukt inspirerad att göra vad som helst. Kanske kan klippa lite på mina harpinspelningar också, det som inte är färdigt. WHO KNOWS allt är möjligt!

fredag, juli 22

And there was a booming above you that night, black airplanes flew over the sea

Så har ännu en sommarlovsvecka passerat, konstigt hur de kan avverkas bara sådär. Konstaterar även att just alldeles idag har halva sommarlovet gått, vi går mot mörkare tider gott folk. Om man väljer att tänka så känns det ju lite sorgligt, men å andra sidan kan man tänka att "oj vad mycket sommarlov jag redan har haft" och sen bli glad av att man har lika mycket kvar! Halvfullt eller halvtomt glas? Personligen föredrar jag halvfullt. 

Att vara på Gotland är som alltid väldigt mysigt. Har sjukligt mycket träningsverk efter min, pappas och Eriks kamp på Boda Borg igår, har köpt kläder och sandaler och andra onödiga saker och på så vis gjort slut på månadslönen för juli som jag ännu inte fått GRREJT, varit med om det absurdaste åskvädret, ätit väldigt mycket god mat och glass, varit familjemysig och saknat harpi. Bland det bästa som finns är förövrigt att sitta i botaniska trädgården i Visby och läsa Harry. Då mår man bra.
Saga har gjort framsteg denna vecka, hon har förstått vördnaden med vilken man bör behandla Harry Potter och lyssnat på både Joanna, Gretchen, Becca och Salem med positiv respons. Duktig lillasyster.


Sen jag kom hem har jag klippt naglarna, bytt en sträng och spelat för att det är kul och för att jag kommit på lite nya saker. Imorgon måste måste måste jag ta itu med översättningen av mina betyg. Att det ska vara så svårt..

söndag, juli 17

Goatland, land of Aberforth Dumbledore HAHAHAHA SÅ JÄVLA FYNDIGT

Snart åker vi familjen till Gotland för att chilla till på lördag.
Det är dock lite sorgligt för att Gotland är så sjukt sammankopplat med Harry Potter för mig. Kommer ihåg att när bok 6 kom ut var vi på gotland och jag köpte den där och sträckläste på stranden och kom alldeles i chock när Dumbledore dog. Jag har alltid varit mitt i en omläsning av böckerna de andra åren, eller suttit med nån kompis och kollat på filmerna, eller haft hogwarts.nu-abstinens, eller skrivit nån meningslös uppsats om nån trollformel eller nåt magiskt djur eller nån quidditchregel eller vadsomhelst. HarryHarryHarry.

Igår kväll saknade jag HP lite extra så jag ägnade allt för lång tid med att titta på roliga/fina bilder som folk har klippt ihop/gjort, och sen tittade jag på allas tal från premiären i London och började verkligen grina när Joanne höll sitt tal. Shit vilket geni den kvinnan är och bara så himla häftig och en fantastisk förebild för kvinnor och andra människor. Det är ändå en hel generation som fått ta del av hennes gåva, den fantastiska världen hon har skapat som har varit med så många genom livets alla stunder och som har skänkt känslor av alla de slag som man inte trodde att man kunde få av en bok.

Och samtidigt i den tanken blir jag då också lite hoppfull och känner att det allra bästa med att det inte bara är en filmserie utan EN HEL FREAKIN VÄRLD som man bara kan gå in i är att, även om det känns som att man nu inte vet vad man ska göra för att Harry är över och även om man aldrig mer kommer att få känna den där ofattbara längtan efter nästa bok, man ändå alltid har världen kvar och det finns så mycket man kan suga ut ur den.
Harry har liksom varit med mig mer än halva mitt liv, inte redo att släppa, typ nånsin. <3







lördag, juli 16

I wouldn't be too sure if I were you

Händerå?
Har chillat, tröstläst Harry, övat harpi, målat naglarna, smoofat. Var på kulturhustaket och lyssnade på fett band och träffade extremt många människor man känner mer eller mindre bra vilket både kan vara soft och samtidigt jobbigt, eftersom det har potential att bli väldigt många väldigt snarlika konversationer. Var även på Sommar vilket var en ny erfarenhet då vi hade väldigt roligt.
Så idag träffade jag min fina Marcus vilket var sjukt bra. Bra grej.

Under de senaste dagarna har jag haft lite pms vilket resulterar i konstiga sociala ångestar, så för att lindra dessa har jag gjort ett i och försig inte helt dåligt beslut att tänka igenom mitt liv lite. Typ vilka vänner som är de man verkligen mår bra av att vara med och sånt. En av många konstiga grejer med studenten är att man får så stor valfrihet att lägga upp sin tillvaro framöver. Känns som att det vore dumt att inte göra detta val lite genomtänkt ändå, för även om inte allt går att styra kan man ju kanske i alla fall bli medveten om vad man känner och vill. Så det har ändå varit en rätt bra insikt.

Se bloggtitel

We sailed away on a winter's day
with fate as mallible as clay
but ships are fallible, I say
and the nautical, like all things, fades
and I can recall our caravan:
a little wicker beeetle shell
with four fine maste and lateen sails
Its bearings on Cair Paravel

Oh my love, oh it was a funny little thing to be the one's to've seen


Joanna Newsom, Bridges and balloons

torsdag, juli 14

I'll let you win

Faith cooking the spoon
Elegant loon, hurry on home
Come soon, come two by two
I'll set you free
Come tea bye sea


Becca Stevens – Tea bye sea

Nyfunnen musik

Spotify

1. Tea bye sea
Becca Stevens! Ursprungligen K-Hs upptäckt som jag verkligen tycker är ball. Hon sjunger och spelar gitarr + band i det här fallet. Man tror typ att det är pop först sen inser man att det är lite spårat, på ett soft sätt. Hon har tydligen exams i jazz vocals, composition och classical guitar så det känns ändå rätt soft att hon har koll. Texter som påminner om Joannas, fina melodier som stundtals är oväntade, inte förutsägbart. Cool brud, cool musik! Har verkligen lyssnat skitmycket på den plattan senaste veckan.

2. Fine lines
Becca Stevens också, men bara hon. Bra låt, fin text.




3. Magnolia
Det roliga i detta är att Becca Stevens samarbetat med Taylor Eigsti som spelar keys på Gretchens senaste platta (trådarna går ihop, hah). Det här är från hans senaste platta där hon sjunger. Sjukt bra låt!

4. Daylight
En annan låt från samma platta som ovan, men utan Becca.



5. Giant steps
Spårad men cool version på den gamla dängan från en tidigare Taylor Eigsti-platta, Rasmus upptäckt ursprungligen.

6. All matter
Robert Glasper experiment. Robert som är keyboardist har alltså bland annat proddat Gretchens plattor. Denna platta är tung hiphopjazz med vocoder och samplings. Sjukt fett med Chris Daddy Dave on da drumz. Detta är även en extremt catchy låt haha.



7. Festival
Lite mer introvert från samma platta men så jääävla fett trumlir.

8. Chronos
Detta är av och med det extremt maxade bandet James Farm. Nytänkande, inspirerande, fett.




9. Winter wind
Var tvungen att slänga in lite Gretchen också. Det mest maxade bygget från 4:03. Sjukt bra låt från en sjukt bra platta med ett sjukt bra band mihihihoh.

onsdag, juli 13

Jag älskar Harry. Always have, always will.




Ett värdigt avslut men det känns som slutet på en mycket stor del av mitt liv. Vet inte vad jag ska säga annat än att filmen var fantastisk, serien är fantastisk, sagan är fantastisk. Men jag har totally drabbats av Post-Potter Depression. Skulle helst vilja ligga i fosterställning i sängen en stund med mina älskade böcker...<3

Man kan få kommunikationsångest för mindre

Egentligen vill jag inte alls skriva ett sånt här inlägg utan skriva nåt väldigt inspirerande om att jag har hittat massa ny musik (vilket jag har), men det får vänta för jag måste nu bara dela med mig om hur HYSTERISKT NIPPRIG jag blir av att
1. vara i mitt rum
2. vara på facebook.

1. Jobbig sak med att ha två rum – två rum att städa, två rum att stöka ner. Två rum att tappa bort grejer i, två rum i vilka jag inte vet var jag ska lägga alla fina skålar jag fick i studentpresent. Ur min högra garderob har nu trillat ett tiotal pokémongosedjur. Varför finns de där? Vad vill de mig?; tänker man då. Sen kommer man på att de har legat där sen vi gjorde pokémon på samlingen hösten i tvåan. och då blir man lite mörkrädd över vad mer som kan gömma sig i de där garderoberna....
Så ja. Kan inte vara i mitt rum för överallt ligger böcker och skålar och ljudkort och fina plåtburkar och icke-ihopvikta filtar SOM JAG INTE VET VAR JAG SKA LÄGGA AAAAAAHHH + på golvet ligger pokémons, som jag inte heller vet var jag ska lägga.?

2. Blev alldeles stressad av tanken på social kontakt med omvärlden igår kväll så att jag inte kunde sova. Först tänkte jag sluta använda facebook helt (vilket iofs inte vore helt fel..) men sen kom jag på att jag ändå ofta använder det av ett syfte, och då blev kompromissen att jag nu har gjort en helt brutal gallring genom "hide this person" på news feed. Kände väl typ att de som jag inte umgås med får jag kolla upp aktivt själv om jag får lust nån gång. Är vän med så många som jag faktiskt inte bryr mig om deras absoluta framtid, så att säga. Konstig mening, men ni kanske fattar. En annan sak som jag kan bli trött på är att många använder sin statusuppdatering för att, som den ska användas till, skriva om – oftast bra – saker som de är med om. Och det gör att man (jag) blir alldeles utmattad av hur OTROLIGT LYCKLIGA ALLA ÄR OCH NU SKA JAG GÖRA DET HÄR JÄTTEMYSIGA OCH NU SITTER JAG HÄR OCH HAR DET HELT FANTASTISKT OCH TITTA SOLEN LYSER OCH MITT LIV ÄR PERFEKT etc etc. Så. Har som sagt minskat mängden av detta nu och har därför en bättre chans att hantera mitt eventuella mindervärdighetskomplex, haha.

Är nu lite lättad i alla fall och taggar för Harry med min äldsta och närmsta Harryvän Lovisa. Alla timmar på hogwarts.nu....